Vill man öka kunskapsnivån inom ett specifikt område, på grupp- eller individnivå, är e-learning ett effektivt och flexibelt sätt att utbilda sig på. Genom e-learning säkerställer man kunskapsnivån och bygger vidare på den befintliga kompetensen på ett enkelt sätt i en anpassad och användarvänlig miljö, när det passar respondenten bäst. Utbildningarna kan också kombineras med en certifiering inom ämnet. Samtliga av våra e-utbildningar är framtagna i samarbete med mycket kvalificerade och erkända kunskapsleverantörer.

Under vårt besök på mässan besöker vi det Levande Biblioteket. Där står uppfinnaren Sven Hellestam och visar sin hopfällbara cykel för Emma Sandberg, Alexander Forgo och Hannes Olsson. De alla funderar på att söka samhällsprogrammet. Sven Hellestam berättar för eleverna om hur det är att vara uppfinnare.
– Jag är min egen chef kan man säga. Som uppfinnare nöjer jag mig inte med att bara tänka på en grej, jag gör den också, säger han.

Ett tiotal personer hänger utanför den glasbur som finns i musikskolan Rytmus monter. Där inne sitter några elever och spelar en av Coldplays låtar. Fredrik Bergquist och Amanda Palm är två besökare till mässan som står och lyssnar i ett par hörlurar.
– Jag skulle inte vilja sitta där och spela för alla, säger Amanda.
– Jag tycker att det hade varit kul även om jag inte är så värst musikalisk, säger Fredrik.

Strax före stängning klockan 20.00 är det fortfarande mycket folk utanför Donnergymnasiets monter. Eleverna Michelle Möller och Jula Berg sammanfattar dagen i montern.
– Det har varit jättekul att få vara här och berätta om den skola man går på. Många frågar om hur många elever som går på skolan, hur höga intagningspoängen är och om lärarna är bra, berättar de.

Natalie Mårtensson och Felicia Emanuelsson har varit på mässan i mer än sex timmar när de stegar mot utgången.
– Det har varit väldigt bra, men det blir väldigt mycket information, säger Natalie.
– Vi har två hela påsar med grejer, säger Felicia.

Nästa år går Gymnasiedagarna åter av stapel på Svenska Mässan i Göteborg, då mellan den 9-11 oktober. För mer information, besök www.gymnasiedagarna.se

Christopher Kullenberg Rothvall

De sex assistenterna ingår i ett arbetslag som tillsammans fyller assistansbehovet för 22-årige Rasmus Jardert. Två av dem är ständigt i tjänst och de flesta av dem har varit hos Rasmus i sju-åtta år. Under den tiden har han utvecklats enormt, konstaterar hans mamma, Marika.
– Jag har tidigare fått höra att Rasmus skulle vara ett hopplöst fall. Så är det förstås inte, men det är inte förrän de senaste åren och med de här assistenterna som han verkligen har börjat utvecklar.

I sin motivering till utnämnelsen tar Årets Assistent-juryn fasta på bland annat just det långvariga engagemanget. Assistenterna Lise-Lotte Fransson, Jessica Nilsson, Tobias Persson, Linda Persson, Madde Otterström och Ann Hansson beröms också för att de med lyhördhet och integritet gör ett fantastiskt jobb inom ramen för ett krävande assistansskap.

Rasmus har Angelmans syndrom och hans mamma beskriver honom som en ganska normal tvååring, men i en vuxen mans kropp; 180 centimeter lång och 100 kilo tung. Tålamod är en viktig egenskap hos den som ska jobba med honom, säger hon.

När tidningen Assistans kommer på besök till Rasmus lägenhet i Teckomatorp, finns fyra av de sex assistenterna på plats. De är alla väldigt glada över utmärkelsen och säger att det är precis en sådan sporre man behöver i ett yrke där det annars är ganska ont om uppmuntran utifrån.

Små steg framåt
På frågan om de känner sig värda utmärkelsen så nickar de lite försiktigt.
– Det är många som skulle vara värda en sådan här utmärkelse, och jag tycker att vi är några av dem, säger Jessica Nilsson, som jobbat med Rasmus i nästan åtta år.

Hon säger att en av anledningarna till att just hon och hennes fem kollegor har lyckats så bra med Rasmus är att de har haft tålamod och inte minst att de har vågat prova nya saker.
– Vi har tagit små steg framåt hela tiden och idag kan Rasmus göra massa saker som han inte klarade tidigare. Han har fått en vardag och är inte längre isolerad, säger hon.

Lise-Lotte Fransson tillägger:
– Det är ju just de här framstegen som gör det så roligt. Vi trivs väldigt bra med Rasmus och han med oss. Därför har vi varit här så länge, något som ju inte är så vanligt i den här branschen om det inte gäller anhöriga som är assistenter.

Tobias Persson, den ende mannen bland assistenterna, säger att det förtroende som han och hans kollegor har känt genom åren, och det faktum att de fått fria händer i sitt assistansskap av Rasmus mamma, Marika, är andra bidragande faktorer.
– Vi är en bra grupp och har fått friheten att prova oss fram. Rasmus uppskattning och hans utveckling är ett fantastiskt kvitto på att vi gör rätt, säger han.

Linda Persson håller med och säger att arbetsgemenskapen är viktig. Under sina år med Rasmus har de alla arbetat med samma målsättning och de har sett hur resultaten gradvis har kommit.
– Vi försöker alltid att ställa upp för varandra, säger hon. Det är svårt med vikarier eftersom Rasmus ibland blir lite osäker med människor som han inte är van vid. Så i möjligaste mån försöker vi täcka upp för varandra när någon blir sjuk. När vi inte kan det så har vi några vikarier som det fungerar ganska bra med.

Skilja på jobb och privat
Att trivas så bra med sitt jobb kan förstås också ha vissa baksidor, nämligen att det kan bli svårt att skiljas från det och dra en tydlig linje mellan vad som är arbete och privat. Marika Jardert berättar att hennes son betraktar assistenterna som sina vänner och säger att de ofta har ställt upp med det där lilla extra även utanför sin ordinarie arbetstid – som att till exempel att vara tomte på julafton.

Assistenterna säger att det är roligt med den uppskattningen och att det är lätt att ibland anstränga sig lite extra om man trivs, samtidigt tycker de att skiljelinjen mellan jobb och privatliv är viktig för alla inblandade, något som Årets Assistent-juryn också nämner i sin motivering.
– Det kan vara svårt att dra den linjen och visst tar man ”med sig jobbet hem” ibland. Men det tror jag att alla människor gör. Så mycket det går tror jag ändå att det är bra att försöka skilja på sakerna, säger Jessica Nilsson.

Förutom själva utmärkelsen tilldelas de sex assistenterna också 10 000 kronor att använda för kompetensutveckling. Exakt vad det kommer att bli har de ännu inte bestämt.
– Vi har nog aldrig vågat tänka i de banorna. Det finns liksom aldrig några pengar till sådant, så vi är väldigt glada och tacksamma över att nu få den här chansen, säger Linda Persson.

Andreas Karlsson

Så här lyder juryns motivering:
” För att de med stor lyhördhet och integritet utför sitt arbete som personliga assistenter till Rasmus Jardert. I den svåra balansakten mellan att vara en professionell yrkesutövare och en varm medmänniska har Lise-Lotte, Jessica, Tobias, Linda, Madde och Ann hittat helt rätt. De har visar stor fingertoppskänsla inom ramen för ett krävande assistansskap och har med sin ihärdighet och långvariga engagemang varit en viktig del i Rasmus utveckling. Därmed är de också mycket goda föredömen för andra – både i sin yrkesroll och som medmänniskor.”

Årets Assistent 2012
Under våren drar vi igång 2012 års upplaga av Årets Assistent. Vi vet att det finns många fler personliga assistenter därute som förtjänar uppmärksamhet. Känner du någon eller några av dem? Då är det lika bra att börja fila på en nominering nu, och hålla utkik i tidningen Assistans i början av 2012.

Årets Assistent är en utmärkelse som går till någon enskild personlig assistent eller till ett assistansteam som gjort ett extra bra jobb. Tanken är att utmärkelsen skall fungera som inspiration och motivation. Årets Assistent delas ut av tidningen Assistans. I juryn består av representanter från tidningen Assistans, IFA samt Paro

Detta ställer andra och nya krav på mässarrangörer, besökare och inte minst de utställande företagen. En av nycklarna för ett lyckat mässdeltagande är att inte se deltagandet som en isolerad, stor och kostsam koloss i marknadsplanen. Under en mässa kan man som utställare träffa lika många potentiella kunder under några timmar som man annars gör under en vecka. En del av dessa kunder vet man inte ens om att de finns. Man man påverka besökarnas samtliga sinnen, vilket medför att man kan göra ett starkt intryck. En mässa är en neutral mötesplats med jämlika spelregler och skall ses som en naturlig del i ett företags försäljnings- och marknadsföringsprocess.

Storleken på företaget som ställer ut är heller inte avgörande för ett framgångsrikt mässdeltagande, utan det övergripande genomförandet av den samma. Integrera därför mässdeltagandets faser i företagets informationsflöde, försäljning och marknadsbearbetning. Låt den röda tråden löpa genom ”Före”, ”Under” och ”Efter” mässdeltagandet analogt med övriga marknadsaktiviteter. Ett av det viktigaste verktygen under planeringen av ett mässdeltagande, är utvärderingsresultatet från den föregående mässan. Tyvärr är det många utvärderingar som hamnar i skrivbordslådan.

Vi ses på mässgolvet i höst!

Under LSS-dagarna kommer nyheter i lagen gås igenom och även aktuella domar och rättsfall. Konferensdagarna har också ett särskilt fokus på det stärkta barnperspektivet och ger både ökad teoretisk förståelse för vad det innebär och praktiska verktyg för att bemöta och samtala med barn.

Förutom fokus på lagen sker en genomgång av aktuella och angelägna ämnen för att uppdatera deltagarnas kunskaper och för att de ska stärkas i sin yrkesroll. Bland annat de neuropsykiatriska diagnoserna och samtalsmetodik.

Konferensen arrangeras av Talentum Events och äger rum den 7-9 december på Bygget Konferens, Stockholm. Tidningen Assistans är officiell mediapartner.

Mer information om Gymnasiedagarna hittar du på www.gymnasiedagarna.se

När Electronic Environment startade 1994 fokuserade tidningen främst på EMC. Sedan dess har tidningen breddats flera gånger och bevakar i dag såväl EMC som ESD och miljötålighet för elektronik. Till dessa kärnområden fogas nu energilagring.

Vi ser en snabb och spännande utveckling på det här området. Och det känns helt naturligt att bredda tidningen och även skriva om energilagring ur olika synvinklar då området har fått allt större betydelse i vårt samhälle.

I dag är energilagring en viktig fråga inom bland annat fordonsindustrin, telekomindustrin och bland de flesta tillverkare av apparater och handverktyg. Olika typer av ackumulatorer, eller i mer dagligt tal – batterier, är något som kommer att fortsätta utvecklas mycket de närmsta åren. Beroende på bransch, och tillämpning, är det varierande kravprofil som driver utvecklingen. Dessutom är energilagring komplicerat och förenat med ett antal olika utmaningar. Det handlar bland annat om brand- och explosionsrisk, korrosion och mekanisk påverkan, EMC samt det vi i all enkelhet kan kalla elkvalitet. För alla de områden som vi bevakar i dag, EMC, ESD och miljötålighet för elektronik, är energilagring en viktig fråga. Här finns många beröringspunkter och utmaningar som vi kommer att ta upp och diskutera i tidningen Electronic Environment framöver.

Energilagring generellt sett har stor betydelse för samhällsutvecklingen. Vår strävan bort från oljeberoendet boostar bland annat ny teknik för att förse elnätet med lokalt producerad energi från till exempel vindkraftverk eller solceller. Hur den energin skall hanteras och eventuellt lagras är en intressant fråga.

Electronic Environment är inte bara en tidning, utan även en konferens som arrangeras parallellt med en fackmässa. Och när tidningen växer, växer även konferensen. Därför kommer nästa konferens, 2013, med största sannolikhet även innehålla programpunkter kring området energilagring.

Tidningen Assistans har under många år skrivit om och funderat kring hur riktigt bra personlig assistans blir verklighet. Hur skapar man den där situationen där såväl brukare som assistent trivs och tillåts ”blomstra” som människor? Vi har i mängder av reportage, artiklar och recensioner skrivit om just denna fråga, och nu känner vi att det är dags att sammanfatta.
Vilka egenskaper hos personliga assistenter är det som gång på gång återkommer i våra intervjuer och samtal om den goda assistansen? Vilka krav ställer brukarna på sina assistenter? Och omvänt, hur hanterar en bra assistent sina många gånger ovanliga arbetsuppgifter?

För att sätta fokus på de här frågorna valde vi att dra igång något som vi kallar Årets Assistent. Tanken är att utmärkelsen skall delas ut varje år och förhoppningsvis fungera som inspiration och en källa till diskussion kring jobbet som personlig assistent.

Vi är glada att så många brukare har varit intresserade av att nominera sina assistenter och vi har fått in många bra förslag. Av alla dessa förslag har vi valt ut fem stycken som går vidare till final. Bland dessa fem kommer nu en jury med representanter från tidningen Assistans,  IFA, Intressegruppen för assistansberättigade, och PARO, Privata assistansanordnares riksorganisation, att utse en vinnare som presenteras i nummer 5/2011 av tidningen Assistans

Text: Mattias Hagberg

Temat för Kvalitetsmässan 2011 är ”Släpp fram det nya!” Arrangörerna uppmanar till att ta vara på skaparkraften, varje medarbetare är en innovatör. De nya idéerna om en bättre verksamhet behövs för att Sverige ska ha en uthållig välfärd med hög kvalitet. Hur kan vi tillsammans bygga om den offentliga sektorn till den innovativa sektorn? På Kvalitetsmässan har man chansen att dela med sig av, och ta del av de bästa exemplen på förnyelse och förbättring.

Arrangörer av Kvalitetsmässan är Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen i samverkan med Svenskt Näringsliv, Sveriges Kommuner och Landsting, och SIQ – Institutet för Kvalitetsutveckling. Just Media producerar även i år mässtidningen som distribueras till samtliga konferens- och mässbesökare.

Läs mer på: www.kvalitetsmassan.se